Stalkertendenser?

Haha… Ja nu har jag tagit reda på vad han heter iaf… Vad fan jag nu ska med det till för han verkar ju inte gå kvar på filosofin. Och alla närmanden från andra håll känns som stalkertendenser…. Fasen. Vad gör jag nu? Ringer upp honom och bjuder ut honom? Addar honom på facebook? Kollar upp var han bor och hänger utanför hans fönster?
Ska detta också innebära en ”dead end”?
Jag borde kanske släppa taget om den här illusionen också, men han fick det ju att pirra på de rätta ställena… å d e junte så ofta d sker va… Ja du…. Stalker eller stolthet?

Måste man vara snäll mot gamla?

Även om de är bittra och otrevliga och inte märker att alla gör sitt bästa för att hjälpa dem? Man vill ju gärna hämnas tillbaka och bara jävlas, låta bli att flytta på sig trots att de nästan försöker köra över en med rullatorn, lägga krokben ha haa, kasta av kärringen från bussen! Argh! Så stod jag idag och fundilerade. Tänkte att vill man ha hjälp får man fan va lite trevlig också.. Kändes som att hon störde sig så mycket på allt folk i bussen, kändes som att det framför allt var av rasistiska skäl.
Men så frågade jag mig (lite kristligt nästan).. Är det jag som ska döma? Varför har det någon betydelse om personen är trevlig eller inte för min handling? Är det min uppgift att uppfostra? Och rätt som det var så tyckte jag synd om henne. Det var ju hon som var bitter, kanske ensam och rädd eller rent av bara hungrig och det händer ju att jag också är ibland…
När hon skulle kliva av bussen var det ett jättegap mellan den och trottoaren och hon fick så klart problem med rullatorn. Tänkte skyll dig själv så otrevlig som du är, inte konsigt att ingen vill hjälpa dig. Hon klagade på bussen för hur skulle hon kunna be om hjälp i det läget, när hon redan gjort sig ovän med alla?
Nej det är nog inte så lätt att vara gammal och oavsett vilka skäl hon hade att vara otrevlig så var det ju inga jag känner till. Instinktivt vill jag inte hjälpa folk som beter sig illa men kanhända gör det dem lite snällare själva till nästa gång… Man ska nog vara snäll mot gamla ändå.

På sin spets

Så står min tillvaro just nu. Om en vecka flyttar Jimmie till Norge, smma helg flyttar Miranda till hit till Malmö. Och eftersom ett rum ska bli ledigt i en annan lägenhet så vill Palliot oxå flytta ut. Vilket jag förstår honom, men… det var ju jag som skulle flytta först! Och så är det de som gör det. Ska jag nu ta över en lägenhet som jag inte alls vill bo i? Eller ska vi alla säga upp lägenheten och leta efter något helt nytt? På en bostadsmarknad som kanske inte är lika hemsk som den i stockholm men inte långt ifrån, där jag dessutom inte står ni nån bostadskö. Usch. Beslut, dessa beslut… Fast det är ju ändå bra, en spark i ändan liksom. Så den här fasen i livet har kommit till sitt slut nu och det är inte långt kvar tills jag måste bestämma vad jag ska göra till hösten. Ska jag bli student på riktigt? Köpa en bostadsrätt? Eller rent av flytta tillbaka till Stockholm? Det som är skönt är att jag för en gångs skull ändå är rätt så säker på vad jag vill och inte vill, sen får jag ju hoppas utifrån det att jag ges de möjligheterna att följa dessa viljor.

Det är intressant det där med lycka

Mmm lycka är intressant… Dels kanske för att som så många filosofer hävdar, Aristoteles framför alla andra att lycka är det yttersta målet för våra handlingar. Men lycka kan ju definieras på så många sätt, såsom Odelberg kommenterade i mitt senaste inlägg om lycka, att det är en signalsubstans. Eller som Aristoteles med sin grekiska term eudaimonia att det är något man mäter över en livstid, att det är objektivt, dvs det finns kriterier för det och att det alltid är ett resultat av en aktivitet. Eller som Platon att det finns sann lycka och falsk lycka.

Eller som jag konstaterade för nåt år sen, då lyckliga minnesbilder dök upp för mig. Min Lycka är inte varaktig. Min Lycka är stunder. Min Lycka är sann även om den är falsk. Min Lycka bevaras i små ”memoryboxes”. Lycklig har jag varit i varje förälskelse även de som slutade olyckligt och bara var illusoriska. Lycklig har jag varit i skapande, i kreativitet. Lycklig har jag varit i upplevandet av skönhet. Lycklig har jag varit i vänners sällskap. Lycklig har jag varit i nya insikter. Lycklig har jag varit till synes utan anledning.

Signalsubstanser, begär, lust, lycka, olycka… Ord dessa ord. Nu snurrar mitt huvud för snabbt och jag ska upp halv 6 imorrn och tenta. Vi får ta mera snurr snurr en annan gång….

Go natt!

Jävla filosofer

Inlämningsuppgift och Tenta.. Jag går vilse mellan orden…

Suck!

Lycka

Är lycka alltid något vi upplever när vi uppnår något, när vi får något vi strävat efter? Kan lycka uppstå utan en strävan, en längtan eller ett begär?

Inget problematiserande, bara ett konstaterande

När filosofitankarna avbryts av tankar hur ett datornätverk är uppbyggt eller hur diskussionsgrupper borde vara utformade är det kanske dags att tänka på annat ett tag. Men det är intressant hur tankar vandrar.

Så nu släpper jag Kant och inser att jag suttit här till klockan 15 och nu hinner gå iväg och träffa Angelica en liten stund och titta på hennes nya hårklippning.

I huvudet på Jos

”Ju mer jag lär mig desto mer inser jag hur lite jag egentligen vet…”
I mitt eget huvud idag på bussen hem från föreläsningen

”Bara för att han inte är snygg betyder inte att han är snäll”
Angelica till Jessica igår på jobbet

”Vi har gått runt och orat oss över vad vi ska bli så mycket att vi glömt bort att bara vara”
Jag till Sandra på msn i förrgår

Små meningar som säger så mycket om vad som försigår i mitt huvud just nu.

Kärlek vid första ögonkastet #2

Mmm… Innan jag börjar ska jag försöka definiera ordet drivved. Drivved är de första tecknena på att man har nått land innan man ser horisonten. Drivved är en känsla som föregår en större känsla. Drivved är ofta förälskelse. Drivved är ibland något som är omöjligt och därför tryggt men öppnar upp en för en längtan efter något som är möjligt men man kanske ansett otryggt. Drivved är ibland ett ögonblicks möte som får en att inse vad man egentligen vill ha. Drivved har ibland smilgropar och farlig blick Och efterföljs ibland av en snygg och smart karl i ens filosofiklass (också med fint leende och farlig blick damn)

Jo, jag la märke till honom redan från första början, men hade jag inte släppt ner min guard som jag gjorde när jag släppte mina masker, hade jag inte mött karln med smilgropar som fick mig att inse hur kul det är att flirta och hur mysigt det är med farliga blickar som får det att pirra till i kroppen, hade nog inte effekten av denna varit fullt så stor….

Det är kanske inte förälskelse, men det är attraktion, det är lust! Det kanske inte var kärlek vid första ögonkastet… Eller så är det det…

Kärlek vid första ögonkastet #1

Det här e ingen modeblogg men.. Fin.. Kanske nåt man kan inspireras av.. Lattja med lite akrylfärg som Hanna Fridén sa å komponera ihop nåt kul till personalfesten?? Ypperligt tillfälle att prova att länka iaf vilket jag aldrig gjort förrut….

Bilden kommer från facehunter

Hihi kul.. Nu får vi se om det funkar å hoppas att ingen skjuter mig för att jag gjort nåt galet..
D va’nte meningen isf!! Puss puss blink blink