Stök i sinnet

Vet inte om jag vill skriva något egentligen…

Några känslor och tankar slåss i min kropp, fast ganska tyst. Det är inget gapande och skrikande. Inte så mycket hårda tag heller, men lite buffande och bökande, lite knuffande och stökande..

Jag trivs, det var något jag behövde.. Jag tycker inte om situationen jag är i nu.. Jag ville, men jag ville inte. Det spelar allt och ingen roll alls. Mera levande och lite mera död. Hade han varit någon annan hade jag bubblat över i hela kroppen oavsett hur bra eller dåligt det var. Hade han varit någon annan annan hade det inneburit ångest. Det spelar all roll i världen och egentligen ingen roll alls.. Hans roll hade lika gärna kunnat vara någon annans och i och med att den var just hans, spelar den ingen roll alls.. egentligen. Inga konsekvenser, jo… Kanske lite, kroppslig tillfredställelse och besvikelse. Ånger? Nä, verkligen inte.. Annars? Troligen inte det heller…

Buff buff, bök bök.
Knuff knuff, stök stök