I want to break free

maj 25, 2009

Det pirrar i kroppen. Jag börjar förstå det som jag egentligen alltid vetat men glömt bort. Det handlar om glädje, spontanitet, gränslöshet, att inte göra som alla andra. Någonstans djupt inom mig börjar något spira. Min egen vilja, mina drömmar börjar ta form. Form utanför formen.

En sovande rebell är väckt. Men han har precis börjat kisa med ögonen mot solen, full av livsglädje, egensinnighet och kraft. Jag tror han tänker sträcka på sig lite, gona sig och mysa lite i solen innan han börjar agera…

Fröken borde sitter fortfarande på mina axlar och försöker vrida mitt huvud någonstans utan att hon vet vart. Men jorden under skakar, mullrar lite, hon tittar runt sig lite oroligt, letar efter lockbeten.

I kroppen pulserar blodet, energi, ljus. Det strålar ut från mina händer. Jag vet. Och jag vet att jag inte behöver veta det jag inte vet. Men jag tillåter mig känna det jag känner, försöker se vad det är jag vill, inte vad jag tror att jag vill eller vad andra vill att jag vill. Vad är vilja, vad är motstånd, vad är rädsla?

Att lyssna till mig och till livet, som talar i symboler till mig och ju mer jag lyssnar desto tydligare talar rösten i mitt hjärta.

Ledorden just nu är: Lekfullhet, egensinnighet, glädje, vilja, spontanitet, gränslöshet, att lyssna inåt och utåt.

Jag såg en lustig sak häromdagen. En liten grupp människor, vuxna och barn skulle passera spärren vid Mariatorget. Sl-gubben öppnade grinden och höll upp den åt dem så att det skulle gå snabbare och smidigare för dem att passera. Men de förstod inte att de kunde gå förbi honom. När han sa ”Ni kan gå här!” Trodde de att han menade de låsta spärrarna bakom honom. Kunde verkligen det vara så enkelt? Kunde verkligen den öppna grinden bara passeras? Nej det måste vara något svårare, han säger ”kom här” Kan det verkligen vara till oss? Ja, men han måste mena här på det svåra stället.

Varför tror vi alltid att det måste vara svårt? Krångligt? Så till den milda grad att vi inte ser de öppna dörrarna. Och när vi ser dem, kan de verkligen vara till för oss?

Hanna sa ”Är det lätt så är det rätt, är det rätt så är det lätt.” Grinden är öppen! För dig! JA! Tro på det!

Idag såg jag en humla. Jag älskar humlor, hon vet inte att hon egentligen inte kan flyga så hon gör det ändå. Och när någon påpekar det åt henne fnyser hon och säger: ”Inte det?! Vad är det då jag gör?”

De enda begränsningarna som finns befinner sig i mitt eget huvud…..

Könsstympning

april 20, 2008

Om vi kastrerar alla män efter att de fått två barn minskar risken för att de ska vara otrogna eller lämna sin familj…?

Mmm lycka är intressant… Dels kanske för att som så många filosofer hävdar, Aristoteles framför alla andra att lycka är det yttersta målet för våra handlingar. Men lycka kan ju definieras på så många sätt, såsom Odelberg kommenterade i mitt senaste inlägg om lycka, att det är en signalsubstans. Eller som Aristoteles med sin grekiska term eudaimonia att det är något man mäter över en livstid, att det är objektivt, dvs det finns kriterier för det och att det alltid är ett resultat av en aktivitet. Eller som Platon att det finns sann lycka och falsk lycka.

Eller som jag konstaterade för nåt år sen, då lyckliga minnesbilder dök upp för mig. Min Lycka är inte varaktig. Min Lycka är stunder. Min Lycka är sann även om den är falsk. Min Lycka bevaras i små ”memoryboxes”. Lycklig har jag varit i varje förälskelse även de som slutade olyckligt och bara var illusoriska. Lycklig har jag varit i skapande, i kreativitet. Lycklig har jag varit i upplevandet av skönhet. Lycklig har jag varit i vänners sällskap. Lycklig har jag varit i nya insikter. Lycklig har jag varit till synes utan anledning.

Signalsubstanser, begär, lust, lycka, olycka… Ord dessa ord. Nu snurrar mitt huvud för snabbt och jag ska upp halv 6 imorrn och tenta. Vi får ta mera snurr snurr en annan gång….

Go natt!

Lycka

februari 19, 2008

Är lycka alltid något vi upplever när vi uppnår något, när vi får något vi strävat efter? Kan lycka uppstå utan en strävan, en längtan eller ett begär?